Inskickad av ANONYM

Äntligen på fast mark igen. Bokstavligen. Jag hade precis gått av mitt tio dagar långa arbetspass på Silja Symphony och satt nu snällt på min rumpa och väntade. Väntade på en buss, som kunde ta mig med in till stan. Det stod faktiskt en skinande blå sådan bara ett tiotal meter bort, men chauffören verkade mer intresserad av att lösa sitt jävla sudoku, än av att förflytta mig härifrån. Jag ville komma så långt bort från ”det finska fartyget från helvetet” som möjligt och jag kunde inte komma dit fort nog. Men för tillfället fick jag alltså vänta.

Nå, det här var ju inte så dumt ändå. Om man jämför. Med stupfulla affärsmän som nyper en i häcken och odrägliga finnar, vill säga. Missförstå mig rätt, jag har inget speciellt mot finnar. Jag är faktiskt själv finsk medborgare. Men, alltså, på en kryssning över Östersjön vill man ha så litet med dem att göra som det bara går. Tro mig. Synd bara då att det är mitt jobb att handskas med den absolut värsta sorten av dem. Den del av det finländska släktet, som tvunget ska serveras i vip-loungen, där jag alltså jobbar. Nå, jag ska inte gå in på detaljer här. Du kan säkert föreställa dig både det ena och det andra, med fiskar i brödrostar och allt vad det kan vara. Vad jag vill komma fram till är att jag ändå, trots allt, var på ett rätt bra humör. Nu väntade tio dagars ledighet, med allt vad det kunde innebära. Och solen den sken. Bara en sådan sak.

Jag lutade mig tillbaka i busskuren och slöt ögonen. Kanske kunde man se fram emot något litet äventyr mellan lakanen också. Det skulle inte vara helt ovälkommet, om jag ska vara helt ärlig. Det hade gått alldeles för lång tid sedan sist. Då hade det, å andra sidan, varit väldig bra. Udda, visst, men väldigt bra. Markko hade tagit mig hårt bakifrån i takt med den finska musik, á la ”disco-fillinki”, som pumpade på hans stereo. Nå, jag kanske inte minns så noga precis vilka låtar det var, men vad jag däremot minns är att jag hade svårt att sitta fint dagen efter. Jag får väl helt enkelt ta och kolla upp vad vännen Markko har planerat för i veckan, tänkte jag. Eller kanske någon annan. Jag är inte så kräsen.

När jag satt där och väntade på att busshelvetet skulle gå, kände jag hur det började pirra till i mina nedre regioner. Hade jag varit hemma, eller i min hytt, hade jag lyft på kjolen och pillat litet på mig själv. Nu gick ju inte det för sig, så här på allmän plats, men jag lät i alla fall tanken flyga. En flygande tanke är trots allt svårare att upptäcka än en pillande hand. Markkos taktfasta rytm, tänkte jag. Min och Johans kväll i Mikaelas pappas bastu, tänkte jag också. Och den där festen då Camilla, helt oväntat, hånglade upp mig i garderoben. Jag blev kåtare och kåtare. Som tur var satt jag alldeles själv där i busskuren och gned mina lår mot varandra. Annars vet man aldrig vad som skulle kunna ha hänt.

Utan att använda händerna kände jag att jag snart var på väg att komma, enbart med tankens kraft. Det hade nog hänt mig någon gång förut, men det hörde inte till vanligheterna precis. Jag kunde känna att jag var rejält fuktig nu. Bussen hade jag inte längre någon tanke på. Det blev svårare och svårare att inte stöna högt rakt ut, när jag allt mer närmade mig mitt mål. Men plötsligt kände jag hur marken under mig skakade till. Som av en jordbävning. Eller kanske det var någon slags jävla terroristbombning. Jag hörde i alla fall ett dovt muller och slog förvånat upp ögonen.

Det pep, som av tinnitus, i öronen och min handväska hade fallit till marken. Innehållet låg nu utspritt på asfalten, men annars kunde jag inte upptäcka något ovanligt. Konstigt. Jag såg bort mot busschauffören, men han satt fortfarande och löste sitt jävla korsord, eller vad det nu var han gjorde. Hade jag inbillat mig det? Nej, pyttsan heller. Jag är visserligen blond och blåögd, men jag inbillar mig inte saker hit och dit. Fundersamt satte jag mig på huk för att plocka ihop mina små tillhörigheter. Då startade, så klart, chaufförjäveln bussen och körde fram den de få metrarna fram till busshållsplatsen.

– Ska du med? ropade den idioten.

Jag rafsade snabbt ihop det jag kom åt och klev på. Längre bak i bussen satt en ung kille och tittade uttråkat ut genom fönstret. Han hade definitivt inte gått på före mig. Så pass förvirrad var jag inte, att jag inte skulle ha märkt det. Varför hade inte jag tänkt på att man hade kunnat kliva på ändå? Trots att bussen stod tio meter bort och väntade. Jag hade kunnat sitta på ett mjukt säte, i stället för på den där hårda bänken i busskuren. Nå, jag satt väl, å andra sidan, litet mjukare helt naturligt, så att säga. Än lammköttet några säten bort, alltså. Han var av den vältränade sorten och jag vet av erfarenhet att just den sorten brukar ha små, fasta rumpor. Nu kunde jag inte se hur just den här killens häck var beskaffad, han satt ju trots allt på den, men man har väl fantasi, perkele.

Busschauffören harklade sig irriterat och jag fick snabbt upp mobilen, för att knappa fram en biljett. Inte snabbt nog, tydligen. Nu passade det visst att ha bråttom. Vittu! Jag tryckte förvirrat på Nokians knappar.

– Vad var det där alldeles nyss? frågade jag. Var det en jordbävning?

Han skakade bara på huvudet. Han kunde väl inte förstå hur någon kunde vara så vimsig, som fruntimret ståendes framför honom just i detta nu. I nästa ögonblick fick jag kasta mig fram för att gripa tag i närmsta säte. Nej, det var inte en ny jordbävning. Det var den där jävla chaffisen, som rivstartade busshelvetet. Perkele! Jag gick bakåt i bussen på osäkra ben.

När jag kom fram till killen med rumpan märkte jag att han såg intresserat på mig. Jag gav honom ett litet leende och fortsatte bakåt i bussen. Då hörde jag honom säga något. Det lät som: ”Oj, oj, oj. Du är inte så lite sexig, du.” Men det kunde han väl inte ha sagt. Kunde han? Jag stannade till och såg på honom. Han hade mörkt, kortsnaggat hår och var fint solbränd över armarna. Händerna, som vilade på jeansklädda lår, såg starka ut.

– Förlåt, sa du något? undrade jag.

Han såg förvånat upp på mig. Bruna ögon och höjda ögonbryn.

– Nej, jag sa inget. Han skakade förvånat på huvudet.
– Jag tyckte bara att jag hörde något, envisades jag. Förresten, märkte du något av jordbävningen, eller vad det nu var?
– Har det varit en jordbävning här? Han lät tvivlande. När då?
– Alldeles nyss. Vid busshållplatsen.
– Nej, det skulle jag ha märkt. Det kan inte ha varit mycket till jordbävning.
– Okej, glöm det.

Jag fortsatte bakåt, men kom inte många steg innan jag hörde honom igen.

– Med den rumpan kan du säkert orsaka en och annan jordbävning.
– Ursäkta?

Jag stannade tvärt. Vad fan menade karlsloken, egentligen? Vågade han ha åsikter om storleken på min rumpa? Jag tog några arga kliv fram till honom, där han satt och såg dum ut. Jag satte ilsket händerna i sidorna.

– Har du några synpunkter på min rumpa? väste jag. Jag kan tala om för dig att jag har fått väldigt många komplimanger för den. Det är inget som helst fel på min häck.

Jag stod inte långt ifrån honom nu och trots att jag såg att hans läppar inte rörde sig det minsta, kunde jag höra honom klart och tydligt.

– Och det är inget som helst fel på dina fantastiska bröst, heller.

Vad fan var det här? Killen satt, som ett frågetecken, framför mig och själv kände jag mig som om jag var utsatt för dolda kameran, eller något lika dumt. Nog har jag alltid ansett att jag har en livlig fantasi, men det här var ju på gränsen till löjligt. Jag sjönk ned på sätet bredvid honom.

– Du sa visst ingenting om min rumpa alldeles nyss, va?
– Jag sa ingenting.
– Men jag hörde något.
– Om du lade din hand på mina byxor, så skulle du känna något också.

Det där sista sa han inte heller, men jag hörde det. Lika klart och tydligt, som om han hade sagt det. Jag förstod inte alls vad det var som hände. Sedan slog det mig. Det är hans tankar. Jag kan höra hans tankar! Jag vet att det låter snurrigt, men så var det faktiskt. Okej, jag erkänner, jag trodde inte heller på tankeläsning, innan det här hände mig, men nu var det så det var. Vem var jag att förneka fakta? Och fakta, i det här fallet, var att jag kunde höra hans tankar. Dessutom kunde jag, då jag sänkte min blick, se ett helt annat faktum töja ut hans tighta jeans. Så vad skulle jag göra? Jag lade min hand på hans kuk.

Bussen skumpade vidare längs med Gärdets vidsträckta gräsmatta. Solen sken på några små hundar, som var ute och rastade sina ägare, så där som solen bara brukar skina på den första dagen av ens semester. Och här satt jag med handen på en främmande mans skrev.

– Öh, vad håller du på med?

Nå, det var vad han sa, men det jag hörde var något helt annat.

– Knäpp upp mina jeans nu, innan de spricker i sömmarna.

Jag tvivlade inte ett ögonblick på att de skulle göra precis det han sa, eller rättare sagt tänkte, så hård som han var. Jag kunde nästan känna blodet pulsera under mina fingrar. Alltså, hans blod, då. Att mitt blod forsade fram, som en flodvåg genom min kropp, det visste jag redan. Jag slet upp byxorna med ett ryck och kuken studsade till, överraskad som den var av den oväntade befrielsen. Den blänkte fint i solskenet, som kom in snett genom bussens smutsiga fönster, och hälsade artigt på mig, rak i ryggen och allt. Jag såg mig oroligt omkring i bussen, men den enda passageraren, förutom vi två, var en gammal pensionär, som satt längst fram och tjatade med busschauffören.

Nå, eftersom jag är högerhänt, grep jag om honom med just den handen och inte hade han något särskilt emot det, av det jag kunde uppfatta. Jag runkade några försiktiga tag och fick redan nu syn på den lilla droppe, som brukar dyka upp längst ut på ollonets spets vid förhöjd manlig upphetsning. Han verkade inte kunna bestämma sig för om han skulle se på det jag gjorde med händerna, eller om han skulle se mig djupt i ögonen. Men när han väl gjorde det, gjorde det mig, rent ut sagt, jävligt kåt. Så när jag väl hörde vad han hade att säga härnäst, var jag inte sen att lyda. Eller det kanske var vad han tänkte härnäst? Nå, jag vet inte så noga vilket och jag brydde mig ännu mindre om det just då. Jag vet i alla fall vad jag hörde.

– Sug den, sug den, sug den…

Jag log mitt allra sötaste skolflicksleende upp mot honom och böjde mig sedan framåt. Jag vet inte om du har försökt att suga kuk på en buss någon gång, men om du har det, så vet du att det faktiskt inte alls är särskilt ansträngande. Man får mycket gratis av bussen själv, så att säga. Speciellt om man sitter i de bakre regionerna. Bussen kränger och far, hit och dit. Man behöver inte anstränga sig med att röra huvudet mycket alls. Tungan, däremot, spelade jag med fram och tillbaka över det bultande ollonet. Han andades redan lite ansträngt, men det var tydligen inte mer ansträngande för honom än att han kunde föra in sin hand innanför min behå. Han nöp lite lätt i mina redan stenhårda bröstvårtor, så jag bet honom i motsvarande grad längst ut på kuken. Jag trodde inte att det var möjligt, men det verkade faktiskt som om den blev ännu lite hårdare. Det yttersta hudlagret kring hans kuk var nu tunt, som ett tunt lager nagellack. Det ryckte okontrollerat i hans höfter när jag försiktigt kupade min hand om hans renrakade pung och lät tungan vandra från roten av kuken till det högröda ollonet.

Han försökte maskera ett allt för högljutt stön med en genomskinlig imitation av en hostning, men det var tydligen ingen som märkte någonting där framme ändå. Där jag halvlåg över honom och guppade i takt med hålen i vägen längs med Sturegatan, kunde jag märka att han snart skulle komma. Hans grepp om mitt vänstra bröst hårdnade och jag lät mitt huvud guppa i allt snabbare takt. Upp och ned, upp och ned. Nå, en man kan bara klara av så mycket. Höfterna darrade och ryckte till om vartannat och när han väl kom försökte jag att ta allt i munnen. Man ska inte stöka ned mer än nödvändigt, har jag alltid ansett.

När hans höfter till slut lugnat sig en aning, log jag mot honom och svalde. Jag kunde se små, fina svettdroppar på hans panna, när han försökte återta någon slags normal andhämtning. Jag lät tungan göra cirklande rörelser över hans ollon och han reagerade som om jag hade släppt en isbit innanför hans skjortkrage. När han väl kunde slå upp ögonen igen log jag åter mitt fina skolflicksleende. Han fick bråttom att torka bort några sista avslöjande spår runt min mun med sin t-shirt. Så hjälpte han mig upp.

– Perkele! skrek jag till. Är vi redan vid Hötorget? Jag måste av.

Jag var redan halvvägs ute ur bussen, när jag slogs av en tanke. Jag vände mig om i dörren.

– Jag vet inte ens vad du heter, sa jag.
– Peter, log han förvirrat. Jag heter Peter.
– Peter, jag smakade på namnet, precis som jag tidigare hade smakat på något helt annat. Peter, sa jag. Det var trevligt att träffas.

Dörren slog igen och bussen åkte vidare. Jag kunde se att Peter såg efter mig med ett leende på läpparna. Det fanns, för övrigt, på mina läppar med.

Vad var det som just hade hänt, egentligen? Att jag hade sugit av en vilt främmande man på bussen in till stan var väl en sak, men tankeläsning? Jag är en skeptisk kvinna av naturen. Det har jag alltid ansett. Okej, jag får väl erkänna att jag tror på spöken och andar, men vem gör inte det? Tankeläsning, däremot, trodde jag inte på. Fram till nu, då. Kunde jag verkligen höra andra människors tankar? Jag bestämde mig för att testa mina nyvunna krafter. Jag gick fram till en kvinna, som stod vid busshållplatsen och väntade. Hon verkade precis ha varit och handlat, för vid hennes fötter stod två fullpackade Konsumkassar.

– Ursäkta, undrade jag, kan du säga mig vad klockan är?

Hon såg på sitt armbandsur och gav mig den korrekta tiden, men inget mer. Perkele!

– Fint väder idag, försökte jag.
– Jovars, sa hon. Fortfarande hörde jag ingenting som skulle kunna vara hennes tankar.
– Skönt med lite sol, tyckte jag.

Nu såg hon misstänksamt på mig, men jag kunde fortfarande inte höra något speciellt i huvudet. Jag gav upp och gick en bit bort. Hade jag redan förlorat förmågan? Var det inte mer än så här? Fast, vänta lite. Det kanske bara fungerade på män, som i den där filmen med Mel Gibson, fast tvärt om. Att spänningen mellan könen hade något med det att göra. Det kunde inte skada att testa i alla fall, så jag såg mig omkring på jakt efter en man. Som vanligt, då.

På en grön bänk, en bit bort, satt en äldre herre med käpp. Han verkade inte ha bråttom någonstans. Tvärtom satt han och blickade ut över Hötorgets kommers med ett förnöjt småleende på läpparna. Jag satte mig bredvid honom utan att säga något. Han gav mig ett snabbt ögonkast, men inga tankar. Perkele! Det verkade inte fungera nu heller. Spänningen mellan könen hade tydligen inte något med tankeläsningen att göra. Eller man kanske måste ha just det. Spänning, alltså. Jag sneglade upp på mannen igen.

Jag bestämde mig för att spela upp en liten charad för honom. Kåt ung flicka, kallade jag den. Jag korsade mina välformade ben på ett sådant sätt att kjolen kröp upp längs mina lår. Jag kunde se att han såg vad som hände, men fortfarande hörde jag inga tankar i huvudet, förutom mina egna, då. Jag gav en lång suck ifrån mig, samtidigt som jag lutade mig fram för att massera vaderna. Ingenting. Jag sträckte på mig och sköt fram brösten. Jag knäppte upp två knappar i min blus och påpekade att det var väldigt varmt idag. Han vände ryggen mot mig. Puupää!

Jaha, det var väl inte mer än så, då. Det på bussen var alltså en engångsföreteelse. Underligt, men ändå hade jag ju varit med om något utöver det vanliga. Jag funderade på om det kunde ha något med jordbävningen, eller vad det nu var, att göra. Förmodligen var det så. Det verkade ju, för övrigt, bara ha varit jag som märkte något av den. Jag kände att jag behövde samla mig lite, så jag gick tvärs över gatan och satte mig på en av uteserveringarna.

Jag hade knappt hunnit slå mig ned, innan en söt asiatisk tjej i svartvita servitriskläder kom fram till mitt bord. Den tighta svarta kjolen slutade högt upp på de bara låren och över den platta magen hade hon knutit ett litet vitt förkläde. Jag har alltid tyckt att det är något väldigt sexigt med den looken och hon märkte nog att jag tittade lite extra på henne, för hon log ett pillemariskt leende mot mig.

– Så, bruden. Vad kan du tänkas vilja ha, då?

Jag mumlade, ertappad som jag var, något om glass, tror jag. Hon sa att hon snart skulle vara tillbaka och vi log mot varandra. När hon gick in i kaféet, fram till en man som började fixa med min beställning bakom disken, kunde jag se att hon inte bara var väldigt söt, utan att hon hade en fantastisk rumpa också. Det verkade som att hon visade upp den bara för mig. Jag hann precis rätta till mina anletsdrag, innan hon återvände med en jättestor glass i en bägare. Den dröp av chokladsås och var belamrad med en hel hög maränger.

– Sött för den söta, sa hon med en blinkning.
– Då borde du få en själv, hörde jag mig själv säga.
– Bjuder du?
– Får du?
– Jag kan ta rast.

Vad var nu detta? Jag brukade inte flirta med söta flickor hit och dit. Den enda gång jag kysst en tjej var, för övrigt, den där gången i garderoben med Camilla. Mannen inne i kaféet ropade plötsligt efter servitrisen och hon gick för att höra vad han ville. Jag satt ensam kvar med den enorma glassen.

Sedan kom hon tillbaka med en sked i handen.

– Ingen rast och ingen ro, log hon. Du kanske låter mig smaka av din glass, ändå?
– Självklart.
– Helena heter jag, sa hon med en maräng i mun. Vad heter du?
– Minna, sa jag, för något skulle jag väl säga. Och det heter jag.

Mannen ropade åter irriterat inifrån kaféet.

– Minna, viskade Helena till mig, jag kommer snart tillbaka och äter mer av din glass. Sedan äter jag gärna upp dig efteråt också.

Jag satt paff kvar på min stol. Där ser man, tänkte jag. Det hade ingenting alls med de olika könen att göra. Det var bara den sexuella spänningen som krävdes. Med betoning på det sexuella, vad det verkade. Hennes sista mening dansade omkring i mitt huvud. Hon hade inte sagt något, hon hade tänkt det. Jag vet inte vad som gjorde mig mest upphetsad, att jag kunde höra vad hon tänkte, eller just specifikt vad hon tänkte. Nå, ät din glass, så får vi se, sa jag till mig själv.

Men vänta nu. Vad fan var det med gubbskrället, då? Inte en tanke hade sluppit ifrån honom. Voi vittsi! Tillbaka på ruta ett igen. Jag såg tvärs över gatan på honom, där han fortfarande småleende satt och tittade på den hetsiga Hötorgshandeln. Jag förstod ingenting. Här trodde jag att jag hade löst gåtan, men han hade ju inte givit mig ett dugg. Jag hade ju ändå givit honom en ganska avancerad föreställning.

Men så fick jag syn på det han verkligen hade för ögonen. Vid fruktstånden på torget arbetade försäljarna med att fylla på mera frukt. Kartong efter kartong med äpplen och päron lyftes av ett lastbilsflak och bars på starka armar fram till stånden. Och vem bar dem, då? Unga starka män, så klart. Milan och Sergio, eller vad de nu kunde tänkas heta. Svetten glänste på deras bara överkroppar. Saken var klar, gubben var gay.

En fjärde gång kom Helena fram till mitt bord. Jag tittade lite extra på henne när hon rundade borden i någon slags variant av ett slalomlopp. Vi var egentligen rätt lika, hon och jag. Båda två ganska kortväxta, men med fina kurviga former. Det som skilde oss åt var att jag var finskt blond och hon asiatiskt mörk. Plus, så klart, att hennes bröst var mindre än mina. Mina bröst är ganska stora.

– Hej, sa hon och damp ned i mitt knä med ett leende. Jag har inga trosor på mig.

Kommentaren om trosorna sa hon naturligtvis inte högt. Riktigt så frispråkig var hon inte. Inte då, i alla fall. Nej, det var tankeläsningen som hade kommit tillbaka. Jag la min vänstra hand på hennes höft och försökte sända en tanke tillbaka.

– Kan du höra det här?

Men hon bara log och kisade mot mig genom solgasset. Det funkade tydligen inte. Nå, så som vi satt kunde jag tydligt känna hennes mjuka rumpa mot mina spända lår. Vad var det där hon hade tänkt, egentligen? Jag la min högra hand på hennes lår. Hennes hud var varm av solen och efter allt springande fram och tillbaka. Hon såg ned på min hand och sedan upp på mig igen. Så log hon och särade på benen.

– Känn efter själv, sände hon till mig.

Tänk så mycket roligt man skulle kunna ha om alla var bara lite, lite ärligare, tänkte jag. Jag började mer och mer se fördelarna med den här förmågan till tankeläsning, som jag på något sätt begåvats med. Eftersom det inte fanns några andra kunder i närheten, kunde min hand obesedd försvinna in under hennes kjol. Även om hon säkert var lite småsvettig efter allt springande mellan borden, var det nu något helt annat jag kände mellan hennes ben. Hon var plaskvåt. Precis som hon sagt, eller tänkt, fanns inga trosor som hindrade min hands framfart. Det var raka vägen in i paradiset, bara. Vittu! Det betyder fitta, för er som inte visste det tidigare.

Jag lät ett finger sjunka djupt in i henne. Hon suckade nöjt. Det gick nästan helt utan motstånd, hon var så blöt. Då jag glatt vände mitt ansikte upp mot henne, kysste hon mig hetsigt med mjuka läppar och tunga. Det gjorde mig galen av åtrå. Hon sköt fram höfterna mot min hand, medan jag försökte hålla emot så gott jag kunde. Två av mina fingrar, pek- och långfingret, var redan långt inne i henne, samtidigt som jag lät min tumme göra små, små cirklande rörelser. Så slet hon sina läppar ifrån mina och drog häftigt efter andan. Jag såg mig oroligt omkring, men otroligt nog verkade ingen ha märkt något.

Hon suckade och tog min hand i sin. Så slickade hon lätt och sög på mina fingrar. Kände smaken av sig själv. Den ville jag också känna. Sedan ville jag att hon skulle smaka på mig. Jag ville inget annat just då än att hon skulle kyssa mig mellan benen, men jag insåg att det här inte var tiden och platsen för det.

– Jag slutar vid sex, sa hon. Ska vi ses här då?
– Ja, var det ända jag kunde få fram.
– Vi ses då, Minna. Hon kysste mig lätt på munnen. Då ska jag knulla dig, som du aldrig blivit knullad förut.

Jag log när jag gick därifrån på lätt darriga ben. Det sista hade hon bara tänkt. Eller hade hon sagt det högt? Jag kände mig lite förvirrad. Men vem kunde väl klandra mig för det. I ett rus av kåthet gick jag ned för Kungsgatan.

Det här håller inte, tänkte jag, jag måste ha något nu. Jag måste ha någon nu. Jag hoppade på en buss, som stannade precis när jag nådde hållplatsen. Det var betydligt fler passagerare nu, än när jag åkte tidigare i morse och när jag gick längre bakåt i bussen kunde jag snappa upp tankar från alla håll.

En lång, ljus kille i min egen ålder gav mig ett snabbt ögonkast och tänkte att han gärna skulle ta mig bakifrån, över köksbordet, hemma i den lägenhet han hyrde i andra hand av sin faster. Jag kunde höra hur en pensionär i skjorta och hängslen, som satt och stödde sig på en rullator, önskade att han var minst trettio år yngre med kuken hård som sten. En kille och en tjej, som satt på det breda sätet längst bak i bussen och höll varandra i handen, började båda två att fundera på en trekant med mig i mitten. En liten kille i tioårsåldern, som var där med sin mamma, tänkte oavbrutet på mina bröst. Fast det var oklart vad han egentligen ville göra med dem.

Det hela blev lite för mycket för mig, så jag hoppade av ett par hållplatser senare. Tänk, Minna, försökte jag driva på mig själv. Du kan inte gå så här kåtslagen genom hela dagen. Något måste göras. Var befann jag mig, egentligen? Var det inte här Tompa jobbade? Brandbilarna stod röda och övergivna, uppradade i det stora garaget. Men dörrarna var öppna, så jag antog att även brandmännen fanns där någonstans i närheten. Försiktigt gick jag in genom porten.

Tompa och jag hade gått, som två katter runt skållhet gröt i flera år nu. Vi flirtade vilt med varandra varje gång vi sågs hemma hos gemensamma bekanta, men det blev aldrig mer än så. Ingen av oss vågade ta det avgörande steget. Vi hade väl egentligen aldrig ens pratat på tu man hand, bara han och jag. Men jag insåg att jag nu hade ett hemligt vapen, som kunde göra allt så mycket lättare. Det kanske var ett fult spel, men det brydde jag mig inte om just då. Jag var, vid det här laget, ett vandrande paket av kåthet och hade bara en sak för ögonen.

Och där satt han. Min Tompa. Vita tänder och skäggstubb. Solbrända vader. En bit bort spelade några killar innebandy, som det verkade, men Tompa satt på en bänk och smorde in händerna med någon slags handkräm. Jag gick fram till honom.

– Hej, sa jag.
– Hej, sa han glatt överraskad. Vad gör du här?
– Hade vägarna förbi, bara.
– Du ser fantastisk ut.

När han sa att jag såg fantastisk ut tänkte han… att jag såg fantastisk ut. Åh! Jag såg bort på de fem andra killarna, som sprang efter en liten vit boll, och sa något om att det var ett hårt jobb att vara brandman. Han skrattade.

– Vi måste alltid vara redo att rycka ut, vet du.
- Jo, jag vet. Men är det inte lite väl feminint att smörja in sig med krämer och grejer under arbetstid, ändå?
– Har du haft brandmansutrustning på dig en varm sommardag?
– Nej, det är klart.
– Dessutom, log han, får man ju så mjuka händer av det. Känn.

Jag skrattade när han strök mig över kinden med sin starka hand. Jo, den kändes faktiskt mjuk och skön. Jag ”hörde” honom önska att han också fick smeka mina bröst, så som han just nu smekte min kind, men över hans läppar kom inte ett ljud.

– Gör det, sa jag.
– Vadå?
– Känn på mina bröst. Jag vet att du vill. Och jag vill känna dig göra det.

Han verkade konfunderad och drog åt sig handen igen. Vittu! Hade jag hört fel? Det tror jag inte. Vad var det då? Han såg sig om över axeln. Jag förstod att han bekymrade sig för att kompisarna skulle se, själv brydde jag mig inte det minsta om sådana saker. Jag var för kåt, helt enkelt. Perkele, om de också ville vara med, skulle inte jag ha något att säga om det.

– Bry dig inte om dem, försökte jag. Jag vill ha dig här och nu.
– Men…
– Tompa, tänker du verkligen låta en sån här chans gå förlorad?

Han sträckte sig fram mot mig och knäppte upp ett par knappar i min blus, sedan gled han in under bh:n och kupade handen om mitt vänstra bröst. Jag tog tag i hans andra hand och lade den på mitt högra bröst, samtidigt som jag klämde till. Då jag slängde en blick nedåt kunde jag se att han var på väg att bli hård. Jag lutade mig fram och kysste honom.

Vi blev som galna båda två och tryckte oss mot varandra så hårt vi kunde. Jag slet den slitna grå t-shirten över hans huvud och han drog av mig min blus. Sedan måste vi kyssas igen. I bakgrunden kunde jag vagt uppfatta att innebandymatchen hade stannat av och att vi nu hade fått en nyfiken publik. Nå, inte gjorde det mig något. Hoppsan, där åkte bh:n av. Nå, oj, så höll jag i hans bultande stånd.

När jag gick ned på knä och tog honom i munnen, kunde jag höra innebandykillarna applådera. Jag märkte att Tompa ryckte till, men vittu, inte tänkte jag sluta nu. Tompa ställde sig upp, men jag höll honom fortfarande i min hand. Han verkade osäker, men i mitt huvud kunde jag höra honom klart och tydligt.

– Sluta inte nu, Minna. Sug, sug min kuk nu!

Så jag sög. Jag kände hans hårda kuk glida över mina mjuka läppar, in i min mun, där tungan virvlade runt det bultande ollonet. Och sedan ut igen, innan jag girigt kastade mig över den igen. Det gick inte att ta miste på vad han tyckte om det. Med eller utan tankeläsning.

Innebandygänget kom nu fram till oss, för att få bättre platser till föreställningen, antar jag. Det var svårt att uppfatta vad de tänkte. Allt för många, på en gång, gjorde det nästan omöjligt att urskilja enskilda tankar. Jag kunde i alla fall uppfatta att de var tre stycken och att alla var vältränade unga män. Jag lät Tompas kuk glida ut ur min mun med ett ploppande ljud.

– Nå, sa jag. Tänker ni bara stå där, eller?

Det var nog inte riktigt vad de hade väntat sig, för de stod lamslagna kvar framför oss. Jag sträckte ut min hand och grep den närmste i byxlinningen. Han hade mörkt lockigt hår och såg ut att komma från något medelhavsland. Jag lade märke till att det fanns en tendens till utbuktning i hans shorts.

– Kom, sa jag. Kom hit med din kuk.

Han sneglade snabbt på Tompa innan han drog ned sina byxor och avslöjade vad han gömt där innanför. Nu höll jag Tompas hårda kuk i vänster hand och den här andre killens praktstånd i höger. Inte så dumt. Jag såg upp på de två andra killarna. Den blonde till vänster var snabbast i tanken. Han ställde sig mittemellan och vips hade jag en att suga på också. Jag tog den så långt in i munnen jag kunde och höll den kvar där. Tompas hand greppade tag om mitt vänstra bröst när jag runkade hans kuk, precis som jag gjorde med den lockiges. Jag förstod att killen, som blivit över, nu hade kommit över sin tvekan, för jag kände hur han tog tag i min rumpa med båda händerna.

Voi vittu, kunde man vara så här kåt? Tydligen. Jag växlade nu mellan de tre killarna framför mig. En kuk i taget sög jag på. Alla ska få. Rätt ska vara rätt, tänkte jag. Men varför bara en i taget, egentligen? Jag förde ihop två av dem och lät min tunga virvla över de båda ollonen. Så svankade jag fint med ryggen och slingrade mig, med god hjälp av kille nummer fyra, ur min lilla kjol. Han förde mina trosor åt sidan och jag kunde känna hans tunga i min mus.

Nummer fyra kunde verkligen slicka fitta. Han fick min rumpa att dansa salsa där bak. Tungan gick från min klitoris, över mina svullna läppar och så djupt in i mig, för att sedan vandra vidare igen. Jag kände mig tvungen att tillfälligt använda min mun till att tala, i stället för att suga kuk, så jag lät Tompas hårda stake vänta i luften en stund, medan jag vände mig bakåt.

– Jag måste ha en kuk i mig nu.

Fyran la sig ned på bänken och jag drog lystet av honom shortsen. Kuken smällde till på magen. Vi var tydligen lika kåta allihop. Snabbt som ögat drog jag av mig trosorna, ställde mig grensle över honom och grep hans stolthet med min högra hand. Så såg jag upp på dem allihop.

– Nå, pojkar. Nu ska här knullas.

Jag sjönk ned på hans bultande stånd och det var som att komma hem. Men jag ville ha mer. Så började min galna ritt. Vittu! De andra killarna steg åter fram och jag såg ingen anledning till att inte min mun också kunde få arbeta. En kuk i varje hand. En i munnen och en i fittan. Min rumpa, som taktfast daskade mot fyrans spända lår. Händer överallt. Tompa slet sig loss och kom runt bakom mig. Han tog tag om mina bröst och kramade dem girigt. Jag släppte taget om den lockiges kuk och svankade ännu mera. Han, den lockige, såg nu sin chans och stack så in sin kuk mellan mina stora bröst. Tompa klämde ihop dem och den lockige lät kuken glida över det tunna lager svett, som redan hunnit bildats.

Jag hade inte glömt bort den tredje, blonde killen, heller. Jag runkade hans kuk i allt snabbare och snabbare takt. Den lockige rullade med höfterna och knullade mina tuttar. Jag tog den blonde i munnen igen. Så kände jag plötsligt ett försiktigt finger in i min rumpa. Jag vände mig om och såg att det var Tompa.

– Jag vet inte, började jag, men han avbröt mig.
– Jag tar det lugnt och försiktigt. Var inte orolig. Dessutom, så…
– Vad?
– Dessutom, log han och blinkade, har vi ju krämer och grejer att smörja med.

Nå, aivan, tänkte jag. Nu när jag ändå är här i den här situationen, kan vi väl testa. Tompa sprutade lotion på sina fingrar och jag förvånades över hur lätt det var för honom att få in två av dem i mig. Samtidigt måste jag säga att det var väldigt svårt att koncentrera sig på just detta, när jag hade tre andra kåta karlar runt omkring mig. Jag vände uppmärksamheten framåt, till de två som stod där. De ställde sig mittemot varandra och jag förde ihop deras kukar, så att jag kunde sluta mina läppar över båda två samtidigt.

Då kände jag hur Tompa försiktigt körde in sin kuk i min rumpa. Det gick ju riktigt bra. Tompa i rumpa, tänkte jag fånigt. Han började sakta glida in och ut, då jag avstannat min ritt för ett ögonblick. Det kändes fantastiskt. En kuk i fittan, en i rumpan och två framför mina ögon. Jag tog den lockiges kuk i munnen igen. Den blonde tog ett steg tillbaka och runkade själv, medan han tog in scenen framför sig.

Försiktigt i början, hade jag tänkt. Nu tänkte jag inte längre. Jag red dem allihop. Tre stycken var väl ingenting. Den blonda killen tog ett kliv fram. Han runkade fortfarande. Jag kunde höra honom i mitt huvud.

– Jag kommer. Jag kommer.

Så jag lät den lockiges kuk glida ur min mun och vände uppmärksamheten mot den blonde i stället. Min tunga strök över hans pung, när han runkade sin kuk allt vildare. Nu sa han det högt också.

– Jag kommer.

Jag såg upp på honom i samma ögonblick som han sprutade över mitt ansikte. Han stönade högt och benen ryckte till. Det rann ned för mina bröst. Och gjorde mig, om möjligt, ännu kåtare. Med den blonde killens sperma i ansiktet, vände jag mig mot den lockige igen.

– Kom, kom, kom, sa jag.

Han var inte sen att lyda och jag lät den hårda kuken glida in och ut ur min mun i allt snabbare takt. Precis som Tompa, märkte jag. Tompa stötte några sista, snabba juck i min rumpa, innan han drog ut kuken och kom över min rygg. Och det var tydligen åsynen av detta, som avgjorde det för den lockige, för strax efteråt kom även han. Han sprutade i mitt ansikte, långt upp över mitt hår. Underbart. Men sedan började jag tänka på mig själv. Det var bara en kille som inte kommit än. Vittu! Jag måste komma innan honom.

– Nå, fyran, sa jag. Det är bara du och jag kvar nu.

Han log upp mot mig och greppade mina nedsprutade bröst. Fingrarna gled över dem, utan att riktigt få grepp, så han klämde allt hårdare, då jag guppade upp och ned över hans sprängfyllda kuk. Jag kunde höra honom tänka något om gud, eller vad det nu var, och jag stönade högt när jag, i allt snabbare takt, lät hans kuk glida in i min fitta. För att sedan dras ut igen. Upp och ned. Upp och ned. In och ut. Åh, åh, ååh. Nu kommer jag, tänkte jag. Nu kommer jag.

– Nu kommer jag!

Mina höfter rullade i våg efter våg över honom. Jag skrek rakt ut och körde in mina naglar i hans muskulösa överarmar. Så kände jag att även han kom. Jag kände hur han sprutade flera gånger i min superkänsliga fitta. Mina höfter saktade skakande ned. Det ryckte bara några efterskalv i dem nu. Så såg jag upp på de tre andra, som låg mer eller mindre utslagna på golvet. Jag skrattade till. Vem hade väl kunnat ana det här, då jag steg av båten i morse?

Plötsligt fanns ytterligare ett par killar där. In från en dörr till vänster. Som två fån stod de med sina innebandyklubbor i händerna och betraktade scenen framför sig. Jag kunde se att de såg lystet på min nakna kropp, men själv hade jag ju redan fått mitt. Jag försökte höra vad de tänkte, men snappade inte upp ett endaste dugg. Jaha, tänkte jag, det var den tankeläsningen det.

I ett akut kåtslag hade jag utvecklat någon slags superkraft, men det hela var över nu. Jag kände att tankeläsningsförmågan var helt borta. Jag visste inte om den någonsin skulle komma tillbaka. Men det var ju bra så, tänkte jag. Snart skulle jag på date med Helena.